Hela ekonomin Print

Pressinformation

Svenskt Kvalitetsindex 2003 - utvecklingen för ekonomin

Nöjdheten i den svenska ekonomin har totalt sett gått ner med knappt en enhet (0,7) under det senaste året. Detta är ett brott i en uppåtgående trend som vi noterat under de senaste 4 - 5 åren.

Utvecklingen ser mycket olika ut mellan branscherna. Förändringarna har varit särskilt stora det senaste året. Vidare noteras att förändringarna mellan enskilda företag och leverantörer inom en och samma bransch också ökat i flera fall. Det innebär att spridningen mellan de företag som lyckas väl respektive dåligt i sina kunders ögon ökar. I flera sektorer sticker nu enskilda företag ut såväl positivt som negativt. Ett flertal exempel på detta framgår av de branschvisa redovisningarna (se nedan, respektive vår webb-plats: www.kvalitetsindex.org).

 

 

Svenska folket har ändrat sina prioriteringar av vad som är viktigt för att driva nöjdhet och lojalitet. Inom flera branscher noteras en förnyad fokusering på kärnan i produkter och tjänster, medan mervärdet av kringservice i flera fall tonas ner (en av flera branscher där detta är tydligt är liv/pensionsförsäkring). Prisvärdhet noteras som mycket viktigt för att driva nöjdhet och lojalitet. Detta betyder dock inte enbart lägsta pris, utan snarast högsta möjliga värde för det kunden betalar! Från de detaljerade analyserna framgår att det är relationen mellan vad man betalar och vad man får i relation till förväntningarna som är den främsta drivkraften för nöjdhet respektive missnöje.

Företagsimage har i flera fall gått ner radikalt under senaste året, medan kundförväntningarna ligger på en fortsatt mycket hög nivå. Eftersom den upplevda kvaliteten inte ökat generellt sett betyder detta att skillnaden mellan vad kunderna förväntar sig och vad man upplever sig få har ökat, och därmed finns en stark drivkraft till sänkt nöjdhet.

Kundnöjdheten är fortsatt den starkaste drivkraften för att skapa lojalitet till kunderna. Länken från nöjda kunder till lojala har i flera fall förstärkts under året. Det betyder att strävan efter hög kundnöjdhet är väsentlig för varje företag som vill ha lojala kunder. Samtidigt visar ett flertal studier baserade på bl.a. Svenskt Kvalitetsindex  att det är lönsamt för ett företag att satsa på lojalitet.

Kunder är olika. Många företag upplever ökande utmaningar att tillfredställa den stora majoriteten av sina kunder. Det betyder att spridningen mellan nöjda och missnöjda kunder tenderar att öka generellt sett. Här är mönstret dock mycket olika från företag till företag. Ett flertal företag och organisationer lyckas bra med att få kunderna att ha höga och homogena bedömningar om kvalitet och nöjdhet. Här finns mycket att lära för alla företag som vill stärka sin konkurrenskraft!

Listning branschvis framgår av bilaga (såväl vad gäller bästa - sämsta bransch som vinnare och förlorare under året). I bilagan beskrivs branschgenomsnitten enligt Svenskt Kvalitetsindex 2003 generellt samt sorterat efter absoluta värden samt efter förändring från föregående år. Detaljredovisningar för branscherna har presenterats under hösten och finns samlade på vår hemsida www.kvalitetsindex.org.

En notering är att i de branscher där tecken tyder på en ökad konkurrens uppvisar nöjdheten allmänt sett en bättre (långsiktig) trend än i de där konkurrensen upplevs svag bland kunderna. Det är också i branscher med upplevt svag konkurrens som spridningen i nöjdhet och kvalitet mellan leverantörerna är som störst.


Fakta om SKI

Den årliga studien inom ramen för Svenskt Kvalitetsindex ger möjligheter att integrerat analysera sambanden mellan nöjdhet och förtroende å ena sidan, och vad som styr patienternas bedömning å den andra. SKI erbjuder intressenter inom området att ta del av information och samarbeta i vidarestudier för att öka kunskapsläget om dessa faktorer, och ge underlag för förbättringsarbete.

Indexet för kundnöjdhet, det centrala måttet i Svenskt Kvalitetsindex, kan anta värden mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre anser de faktiska kunderna att produkterna och leverantörerna uppfyller konsumenternas krav och förväntningar. En skillnad på 1 - 2 enheter är statistiskt säkerställda. Säkerheten i beräkningarna är större än så för hela samhällssektorer och branscher. Mätningarna görs via telefonintervjuer till ett statistiskt urval personer och företag representerande hela det svenska samhället.

Resultaten bygger i år på intervjuer med mer än 30.000 individer och företag i Sverige. Urvalet av personer är draget så att det ska ge representativa resultat för alla boende i Sverige som är 18 - 79 år. Urvalet på företagsbasis är draget ur centrala företags- och arbetsställeregister. Endast företag med anställd personal ingår i vårt urval. Intervjuerna har gjorts per telefon via Garantidata AB. Mätningarna genomfördes under perioden augusti - december 2003.

Kundnöjdhetsindex räknas fram via en analysmetod som bygger på svaren från ett 30-tal olika frågor. Utöver detta centrala mått beräknas också värden på image, förväntningar, upplevd kvalitet, pris/kostnadsvärde och förtroende-lojalitet.

Den analysmodell som utnyttjas för SKI kan också med fördel användas på mera specifika studier, t.ex. för ett enskilt företag, en klinik, öppenvårdsenhet, utbildningsanstalt eller en regional organisation. På så vis kan enskilda områden jämföras med nationella och regionala genomsnitt. Detta ger möjligheter att utvärdera och kvalitetsstyra individuella verksamheter. SKI-kansliet ställer gärna upp med ytterligare underlag för att starta sådana jämförelser (benchmarking).

Svenskt Kvalitetsindex (SKI) är ett system för att mäta och analysera hur de faktiska kunderna och andra användare bedömer varor och tjänster i Sverige. Regelbundna mätningar av kundnöjdhet och kvalitetsutveckling i näringsliv och offentlig sektor har genomförts sedan 1989.

 Arbetet med Svenskt Kvalitetsindex har initierats inom ramen för ett konsortium bestående av SIQ (Institutet för Kvalitetsutveckling), SCB (Statistiska centralbyrån), samt de två forskningsinstitutionerna HHS (Handelshögskolan i Stockholm) och CTF (Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet). Detta garanterar såväl kvalitet som opartiskhet, oberoende och integritet i arbetet. Det löpande arbetet utförs i SKI-kansliet som drivs gemensamt av SIQ och HHS.
 
 Övergripande resultat görs allmänt tillgängliga för jämförelser såväl inom Sverige som på den internationella arenan. Dessa redovisas bl.a. på SKIs hemsida (
www.kvalitetsindex.org). Detaljresultat tas fram branschvis (bl.a. i form av standardiserade branschrapporter) och görs tillgängliga för företag inom respektive bransch. Utöver mera standardmässiga branschredovisningar finns också möjlighet att utnyttja den omfattande mikrodatabasen för mera skräddarsydda analyser och sammanställningar. Verksamheten bedrivs utan vinstmål och syftar till att stödja kvalitetsarbetet i svenskt näringsliv och samhällsorgan och att stärka kundinflytandet. 

Internationella jämförelser

En samlad internationell redovisning kommer att genomföras under mars - april i år. Tecknen på vart nöjdhet och andra faktorer är på väg är splittrad från olika deltagande länder. För en del tentativa resultat samt historiska uppgifter hänvisas till EPSI Ratings webb-plats: www.epsi-rating.com.

 

Branschgenomsnitt enligt Svenskt Kvalitetsindex 2003

 

 

Kundnöjdhet

 

Bransch

Segment

2003

2002

Förändring

bank

privatmarknad

68.4

67.9

0.5

bank

företagsmarknad

67.6

69.0

-1.4

dagligvaruhandel

privatmarknad

67.6

68.1

-0.5

Läkemedelsförsäljning

Apoteket

71.7

69.4

2.3

Alkoholförsäljning

Systembolaget

63.3

70.6

-7.3

Elmarknad

privatmarknad

59.8

 ---

 ---

fast telefoni

privatmarknad

65.9

64.2

1.7

fast telefoni

företagsmarknad

63.3

62.7

0.6

Mobiltelefoni

privatmarknad

64.8

65.0

-0.2

Mobiltelefoni

företagsmarknad

63.2

64.0

-0.8

Sakförsäkring

privatmarknad

65.9

66.0

-0.1

Sakförsäkring

företagsmarknad

64.9

65.0

-0.1

Livförsäkring

privatmarknad

57.6

61.0

-3.4

persontransport

privatmarknad

60.9

60.4

0.5

bolån

privatmarknad

70.8

70.3

0.5

bolån

institutionsmarknad

70.2

69.1

1.1

Förskola

daghem

75.3

75.2

0.1

utbildning

grundskola

64.4

66.5

-2.1

utbildning

gymnasium

65.4

  ----

  -----

utbildning

högskola/universitet

63.0

65.2

-2.2

sjukvård

öppenvård-offentlig

62.9

65.2

-2.3

sjukvård

öppenvård-privat

71.6

73.2

-1.6

äldreomsorg

serviceboende

69.5

67.2

2.3

polis

brottsbekämpning

52.2

54.8

-2.6

skatteväsende

deklarationshantering

59.4

58.7

0.7

Ekonomin

 

66.1

66.8

-0.7

 

 

 

 

 

Ju högre indexvärde desto bättre i kundernas ögon

 

 

 

Rankinglista år 2003

 

 

 

 

 

 

 

 

Bransch

segment

2003

2002

förändring

Förskola

daghem

75.3

75.2

0.1

Läkemedelsförsäljning

Apoteket

71.7

69.4

2.3

sjukvård

öppenvård-privat

71.6

73.2

-1.6

bolån

privatmarknad

70.8

70.3

0.5

bolån

institutionsmarknad

70.2

69.1

1.1

äldreomsorg

serviceboende

69.5

67.2

2.3

bank

privatmarknad

68.4

67.9

0.5

bank

företagsmarknad

67.6

69.0

-1.4

dagligvaruhandel

privatmarknad

67.6

68.1

-0.5

fast telefoni

privatmarknad

65.9

64.2

1.7

Sakförsäkring

privatmarknad

65.9

66.0

-0.1

utbildning

gymnasium

65.4

  ----

  -----

Sakförsäkring

företagsmarknad

64.9

65.0

-0.1

Mobiltelefoni

privatmarknad

64.8

65.0

-0.2

utbildning

grundskola

64.4

66.5

-2.1

Alkoholförsäljning

Systembolaget

63.3

70.6

-7.3

fast telefoni

företagsmarknad

63.3

62.7

0.6

Mobiltelefoni

företagsmarknad

63.2

64.0

-0.8

utbildning

högskola/universitet

63.0

65.2

-2.2

sjukvård

öppenvård-offentlig

62.9

65.2

-2.3

persontransport

privatmarknad

60.9

60.4

0.5

Elmarknad

privatmarknad

59.8

 ---

 ---

skatteväsende

deklarationshantering

59.4

58.7

0.7

Livförsäkring

privatmarknad

57.6

61.0

-3.4

polis

brottsbekämpning

52.2

54.8

-2.6

Ekonomin

 

66.1

66.8

-0.7

 

Kundnöjdhet sorterat efter bästa utveckling mellan 2002 och 2003

 

 

 

 

 

Bransch

segment

2003

2002

förändring

Läkemedelsförsäljning

Apoteket

71.7

69.4

2.3

äldreomsorg

serviceboende

69.5

67.2

2.3

fast telefoni

privatmarknad

65.9

64.2

1.7

bolån

institutionsmarknad

70.2

69.1

1.1

skatteväsende

deklarationshantering

59.4

58.7

0.7

fast telefoni

företagsmarknad

63.3

62.7

0.6

bank

privatmarknad

68.4

67.9

0.5

bolån

privatmarknad

70.8

70.3

0.5

persontransport

privatmarknad

60.9

60.4

0.5

Förskola

daghem

75.3

75.2

0.1

Sakförsäkring

privatmarknad

65.9

66.0

-0.1

Sakförsäkring

företagsmarknad

64.9

65.0

-0.1

Mobiltelefoni

privatmarknad

64.8

65.0

-0.2

dagligvaruhandel

privatmarknad

67.6

68.1

-0.5

Mobiltelefoni

företagsmarknad

63.2

64.0

-0.8

bank

företagsmarknad

67.6

69.0

-1.4

sjukvård

öppenvård-privat

71.6

73.2

-1.6

utbildning

grundskola

64.4

66.5

-2.1

utbildning

högskola/universitet

63.0

65.2

-2.2

sjukvård

öppenvård-offentlig

62.9

65.2

-2.3

polis

brottsbekämpning

52.2

54.8

-2.6

Livförsäkring

privatmarknad

57.6

61.0

-3.4

Alkoholförsäljning

Systembolaget

63.3

70.6

-7.3

Ekonomin

 

66.1

66.8

-0.7