Pressinformation

SKI Medarbetare 2009

Trots ekonomisk kris och dess effekter på arbetsmarknaden är de anställda idag generellt mer nöjda med sitt arbete än tidigare.

Engagemanget till sin arbetsgivare och sina arbetsuppgifter är också
betydligt högre än tidigare.

Av huvudresultaten framgår också att:

• Nöjdheten med arbetet har ökat betydligt sedan förra året.
• Stora regionala skillnader förekommer. Mest nöjd är man nu i Västsverige och minst nöjd är man i Stockholm.
• Landstingsanställda har blivit något mindre nöjda, medan statsanställda och folk i kommunal förvaltning är mer nöjda i år än förra året. Anställda i ideella sektorn är fortfarande allra mest nöjda.
• Man är fortfarande mest nöjd med arbetet inom jordbruk, skogsbruk, fiske och utvinnig av mineral, medan de som jobbar i verkstadsindustrin och inom vård och omsorg är minst nöjda.
• Nöjda medarbetare ökar engagemanget och attraktionskraften till arbetsgivaren som i sin tur ger positiva effekter även på de anställdas hälsa och sjuktalen.

Detta är några av resultaten i undersökningen SKI - Medarbetare 2009 som genomförs årligen av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Resultaten från undersökningen hur anställda och andra verksamma upplever sin arbetssituation bygger på drygt 6.000 intervjuer som genomförts med ett statistiskt urval av personer boende i Sverige mellan 20 – 67 år (både sysselsatta och ej sysselsatta). Datainsamlingen genomfördes via telefonintervjuer under perioden 23 april – 15 juni 2009. EDB Business Partners svarade för fältarbetet.

 I SKI - Medarbetare mäts följande aspekter särskilt.

klicka för större version

Här betraktas de fem aspekterna till vänster (image, ledning, organisation, samarbete och arbetsförhållanden) som drivande (förklaringar) till medarbetarnöjdhet och skapar därmed engagerade medarbetare och attraktiva arbetsplatser. Inom var och en av de drivande aspekterna mäts ett relativt stort antal specifika frågeställningar för att få en så god förklaring som möjligt. Genom att analysera dessa frågor kan man erhålla en mer detaljerad bild av vilka åtgärder som behöver/kan vidtas för att förbättra nöjdhet, engagemang och attraktionskraft.

Medarbetarnöjdhet, det centrala måttet i studien, kan anta värden mellan 0 och 100. Ju högre värde desto nöjdare med sin arbetssituation och arbetsgivare är medarbetarna. Frågorna som används för att mäta medarbetarnöjdhet tar sikte på

• Hur nöjd medarbetaren är totalt sett?
• Hur nöjd medarbetaren är i sitt nuvarande arbete i relation till förväntningarna?
• Hur nöjd medarbetaren är i sitt nuvarande arbete i relation till en ideal arbetsplats där denne skulle vilja jobba?

Datainsamlingen för SKI – Medarbetare 2009 har genomförts under perioden 23 april – 15 juni 2009. EDB har svarat för datainsamlingen. Intervjuerna har gjorts via telefon. Urvalet är personer boende i Sverige 20 – 67 år. En uppdelning har skett på personer som varit sysselsatta (minst 17 timmar per vecka) respektive ej sysselsatta. Totalt har drygt 6.000 intervjuer genomförts. Svarsfrekvensen var 71 % vilket är i linje med vad som noterats tidigare år.

Huvudresultat

Den rådande ekonomiska krisen har gjort ett ordentligt avstamp i den svenska ekonomin och på svensk arbetsmarknad där många anställda idag lever under omständigheter som kan leda till både uppsägningar, arbetstidsförkortning och lönesänkningar. Trots det är de anställda idag generellt mer nöjda med sitt arbete och engagemanget till sin arbetsgivare och sina arbetsuppgifter är betydligt högre än tidigare.

I diagrammet nedan presenteras medarbetarnöjdheten för Sverige som helhet mellan 2007 och 2009.

klicka för större version

Efter att medarbetarnöjdheten minskat mellan 2007 och 2008 så ser vi nu en signifikant ökning och de anställda är nu mer nöjda med arbetet och arbetsgivaren än vad fallet var de senaste två åren. Ökningen är på 1,9 enheter och ligger utanför den statistiska felmarginalen. Ju högre värde (mellan 0 och 100) som medarbetarna ger, desto mer nöjd är man.

Det ligger flera faktorer bakom den ökande medarbetarnöjdheten. Särskilt noteras följande

1. Ledningen och närmaste chefens förmåga att vara tydlig i information och kommunikation samt motivera eventuella åtgärder som organisationen/arbetsplatsen står inför.
2. Medarbetarna tycker att ledningsfunktionerna i sin organisation har en förmåga att fatta rätt beslut samt motivera dessa beslut. 
3. Medarbetarna känner sig delaktiga i beslutsprocesser och känner att deras åsikter respekteras och tas tillvara på.

Att ha nöjda medarbetare är viktigt, men det kanske är mera angeläget för varje arbetsgivare torde vara att de anställda är engagerade i jobbet och att arbetsplatsen är attraktiv. Dessa två aspekter betraktas i SKI-analysen som de slutliga målen för personalarbetet och de drivs i stor utsträckning av medarbetarnas nöjdhet. Resultatet för dessa två resultataspekter presenteras nedan.

klicka för större version

Vad gäller arbetsplatsen och arbetsgivarens attraktionskraft så är den oförändrad medan en signifikant förändring noteras för engagemanget. Ökningen i engagemanget kan i första hand spåras till den ökade medarbetarnöjdheten. Studien visar att satsning på medarbetarnöjdhet ger en signifikant avkastning i termer av ett ökat engagemang. Mer specifikt så ger modellanalysen att om nöjdheten ökar med 1 enhet så förväntas engagemanget öka med närmare 0,6 enheter vilket är ett mycket starkt samband. Mer specifikt så är man idag mer nöjd med den utmaning som arbetet ger samtidigt som man upplever att man har rätt kompetens utifrån vad som krävs på sin arbetsplats.

Även om aspekter som medarbetarnöjdhet och engagemang generellt sett ökat så föreligger det skillnader både regional, yrkesmässigt och inom vilket sektor man arbetar i. Det föreligger också stora sociodemografiska skillnader. Dessa skillnader belyses nedan.

Mest nöjd är man i Västsverige och minst nöjd i Stockholm

Nöjdheten skiljer sig en del regionalt. Uppdelat på huvudregioner erhålls följande nivåer och förändring sedan förra året. Samtliga regioner förutom Mellersta Norrland uppvisar en förbättring. Småland med Öarna, Västsverige och Övre Norrland står för de största ökningarna i medarbetarnöjdhet.

klicka för större version

När uppdelningen görs på enskilda län noteras att Jönköping, Södermanland och Stockholm har mindre nöjda medarbetare medan Jämtland, Västra Götaland och Norrbotten har högst medarbetarnöjdhet.

Fortsatt liten skillnad i medarbetarnöjdhet bland anställda inom privat och offentlig sektor

En uppdelning på institutionell sektor ger följande bild för året och förändring från föregående år.

klicka för större version

I fjolårets mätning noterades att kommunal sektor och (särskilt) den statliga sektorn drabbades av sänkt nöjdhet, medan nöjdheten hade gått upp ordentligt i lanstingssektorn. I år noteras det motsatta. Nämligen att både kommun och särskilt den statliga sektorn får högre betyg än vid tidigare mätningar medan anställda i lanstingssektorn får något lägre betyg kring hur nöjd man är på jobbet.

Annan sektor (främst ideella organisationer och liknande) är högst i nöjdhet båda åren (även om betygen sjunkit en aning). Nöjdheten i privat sektor har ökat mellan åren och därmed är skillnaden mellan privat och offentlig sektor lika stor som tidigare.
 

Engagemanget fortsatt högt bland offentlig anställda - Att skapa attraktiva arbetsplatser är utmaningen

Nedan presenteras resultat för målaspekterna attraktionskraft och engagemang uppdelad efter sektor. Det noteras stora skillnader i attraktionskraft där kommunal sektor får lägst betyg medan statlig sektor får högst. Även om attraktionskraften är låg inom kommunal sektor så har de anställda ett högt engagemang, vilket även var fallet förra året.

klicka för större version

Nöjdheten lägst bland anställda inom vård och omsorg

Nöjdheten skiljer sig en hel del mellan branscher (näringsgrenar), och har även förändrats en del från föregående år vilket framgår av nedanstående diagram.

klicka för större version

Nöjdheten har gått upp ordentligt för jord- och skogsbruk samt mineralbrytning och detta område ligger högst i nöjdhet såväl i år liksom förra året. Alla näringsgrenar för bättre betyg än tidigare förutom utbildning och forskning samt vård och omsorg.

Byggverksamhet, personliga och kulturella tjänster, offentlig förvaltning och verkstadsindustri, medan (smärre) ökningar endast noteras för handel samt inom vård och omsorg. Längst ner kommer i år vård och omsorg, verkstatsindustri, utbildning och forskning och kommunikationer.

Män är mer nöjda än kvinnor

Nöjdheten har särskilt ökat bland manliga anställda men en mindre ökning noteras även bland kvinnliga anställda.

klicka för större version

Nöjdheten ökar i huvudsak med ålder. Detta gäller såväl 2007 som i år. Ökningen för Sverige som helhet kan särskilt spåras till högre nöjdhet i åldergrupperna yngre än 30 och de som är mellan 31 och 40 år.

klicka för större version

Så får vi nöjda, engagerade och friska medarbetare

I SKI - Medarbetare mäts och analyseras ett stort antal aspekter på arbetsrelationen till arbetsgivaren. Studien görs med hjälp av en statistisk modell som möjliggör analys av orsakerna till medarbetarnas bedömning, liksom till hur engagerade medarbetarna är mot sin arbetsgivare och arbetsplats. Som bakgrund mäts image, ledning, organisation, samarbete och arbetsförhållanden. Genomsnitt för dessa aspekter framgår i diagrammet nedan.

klicka för större version

Som synes av diagrammet ovan är profilen från drivande aspekter till slutmålen (attraktionskraft och engagemang) mycket lika för 2007 och 2008. Förändringen mellan 2008 och 2009 noteras för samtliga aspekter förutom arbetsförhållanden. Organisation är den aspekt som ökat mest. Notera att ovanstående diagram gäller för Sverige som helhet och att förändringarna blir mer avsevärda när nedbrytning görs på branscher och personalkategorier.

Diagrammet ovan ger en bild över hur medarbetare ser på sin arbetsgivare inom olika aspekter. Dock framgår det inte vilken av dessa som är mest betydelsefull för att erhålla ännu mer nöjda och engagerande medarbetare i framtiden. Diagrammet nedan ger den relativa betydelsen för de fem drivande aspekterna och dess relation till medarbetarnöjdheten.

klicka för större version

Till skillnad från tidigare år då det varit väldigt jämt mellan vilken aspekt som är mest betydelsefull så är årets resultat mycket tydligare. Aspekten organisation kommer ut som den mest betydelsefulla och den djupare analysen ger att det gäller att skapa en motiverande omgivning för att skapa en välmående organisation.

Nöjda medarbetar är viktigt men minst lika avgörande för att nå framgång är engagerade medarbetare och en attraktiv arbetsplats. Drivkrafter för engagemang och attraktionskraft framgår nedan. Notera att i diagrammet nedan så är medarbetarnöjdheten den mest drivande för både attraktionskraft och engagemang.

klicka för större version

Det är också tydligt att genom att investera i personalen för att stärka deras nöjdhet och engagemang så får det även effekter på hälsan. Mår vi bra på jobbet så mår vi även bra rent allmänt. En fråga i formuläret lyder ”Tänk på din hälsa generellt. Hur nöjd är du med din hälsa?” Resultaten på denna fråga de senaste tre åren presenteras nedan.

klicka för större version

Även om resultatet på nationell nivå inte varierar särskilt mycket över tid så noteras betydliga skillnader mellan olika grupper. För att exemplifiera så presenteras resultatet uppdelat på näringsgren nedan.

klicka för större version

Kopplingen till hälsan och sjukdagar är av naturliga skäl stark. För att tydliggöra så presenteras resultat för hälsan uppdelat efter antalet sjukdagar.

klicka för större version

Studien ger också svar på vad arbetsgivare ska fokusera på för att påverka arbetsglädjen och de anställdas hälsa och därmed även sjukskrivningstalen. I en så kallad probit-analys så framgår det att genom att satsa på åtgärder för att förbättra medarbetarnöjdhet och engagemang så kan risken för sjukskrivning reduceras betydligt.

Nedan presteras en delmängd av de mest viktiga områdena.

1. Få anställda att se fram mot att gå till jobbet
2. Skapa möjligheter för anställda att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras
3. Dina arbetsuppgifter och innehållet i ditt arbete
4. Samarbete med den närmaste chefen fungerar
5. Personalförmånerna är bra i relation till vad du kan få någon annanstans
6. Anställdas åsikter respekteras och tas tillvara

När man bryter ner på bransch och sektor framstår dock att det skiljer sig en hel del vad som man bör satsa på för att skapa ökad nöjdhet bland medarbetarna. SKI Medarbetare ger här arbetsgivare ett instrument för att skapa en organisation med nöjda, engagerade och välmående medarbetare.

Nöjda och engagerade medarbetare är mycket viktiga för att också kunder/brukare ska bli nöjda. Det har i flera studier påvisas särskilt starka samband mellan medarbetarnas nöjdhet och servicekvalitet såsom kunderna uppfattar den. Relationen innebär att ju mer nöjd en medarbetare är desto högre servicekvalitet upplever kunderna. En satsning på att öka nöjdheten bland medarbetarna är alltså ett effektivt instrument för att öka den externa kundnöjdheten.

Svenskt Kvalitetsindex – ett analyssystem i samhällets tjänst

Kunden i centrum

Stärkande av svensk konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och sysselsättning utgör centrala mål för den ekonomiska politiken. Hög kvalitet i produktion och distribution är nödvändig för att uppnå långsiktiga konkurrensfördelar. Det är därför särskilt viktigt att beakta kvaliteten såsom kunder på marknaden upplever den. För detta behövs i sin tur kunskap om kundupplevd kvalitet baserad på regelbundna och oberoende mätningar. Det är därför som Svenskt Kvalitetsindex lanserats.
Svenskt Kvalitetsindex är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. Uppgifterna är väsentliga för såväl enskilda företag (t.ex. vid jämförelser med andra leverantörer; benchmarking och för att prioritera kvalitetsåtgärder) och placerare, som på bransch- och samhällsnivå. De spelar också roll som rådgivande betygsättning för enskilda kunders framtida beslut.
De ger ny och kompletterande information om konkurrenskraft, kundlojalitet, framtida företagsvärde liksom avseende olika användares upplevda välfärd, samband mellan produktivitet och kvalitet samt importkonkurrensen. Jämfört med flertalet traditionella nyckeltal är Svenskt Kvalitetsindex starkt framtidsinriktat och ger därmed signaler om åt vilket håll konkurrenskraft och lönsamhet kan förväntas utvecklas.
För varje bransch tas ett samlat index fram, baserat på de faktiska kundernas bedömning att sin respektive leverantörs kvalitet, service och prisvärdhet. Branschindex erhålls från de företagsspecifika indexen genom att väga ihop med respektive marknadsandel. Internationella erfarenheter visar att sådan information spelar en allt viktigare roll för ekonomisk politik, konkurrensstudier, finansiella överväganden och även för enskilda konsument-/kundbeslut.
Det europeiska och internationella samarbetet avseende kundstudier görs inom ramen för EPSI Rating (Extended Performance Satisfaction Index). Kontakt angående detta kan också tas via SKI kansliet.

Ytterligare information kan erhållas frånSKI-kansliet:
tel. 073-151 75 98 (Johan Parmler) eller tel. 08-31 53 00 (SKI-kansliet)
E-mail: Johan.Parmler@kvalitetsindex.se
Webbplats: www.kvalitetsindex.se