Arbetskraftens rörlighet Print


Johan Parmler
 2009-06-30

Pressinformation

 

Svenskt Kvalitetsindex 2009 om Arbetskraftens rörlighet

  •  Svenskarnas vilja att flytta för att få arbete på annan ort är mycket låg och har sjunkit sedan 2007.
  •  Mest positiva till att flytta är Övre Norrland, Östra Mellansverige och Mellersta Norrland och minst rörliga är Sydsverige och Stockholm.
  • Sydsverige och Stockholm har fått lägre värden sen 2008 gällande rörligheten medans Mellersta Norrland står för den största ökningen.
  •  Utrikesfödda är mer positiva än inrikesfödda till arbetsrörligheten.
  • Männen är idag mer positivt inställda till att flytta för att få ett jobb på annan ort jämfört med kvinnor.

 Detta framgår av den senaste mätningen gjord av Svenskt Kvalitetsindex kring arbetsmarknad. Frågor kring hur anställda och arbetslösa inställning till att flytta till en annan ort ställs i samband med den nationella medarbetarstudien som SKI genomför årligen. Årets mätning genomfördes från 23 maj till 15 juni och bygger på närmare 6.000 intervjuer.Intervjuerna genomfördes av EDB Business Partners.

 

SKI är det oberoende instrumentet för att mäta och analysera hur de faktiska kunderna och andra användare bedömer varor och tjänster, arbetsmarknaden samt ser på ekonomin i övrigt i Sverige. Regelbundna mätningar av kundnöjdhet och kvalitetsutveckling i näringsliv och offentlig sektor har genomförts sedan 1989. Arbetet med Svenskt Kvalitetsindex drivs inom ramen för ett särskilt institut. Forskning och utveckling inom ramen för kvalitetsmätningarna sker reguljärt vid SIQ (Svenska Institutet för Kvalitetsutveckling) och HHS (Handelshögskolan i Stockholm). Detta garanterar såväl kvalitet som opartiskhet, oberoende och integritet i arbetet. SKI är det enda instrumentet för mätning och presentation av brukarnas bedömningar på samhällsnivå.
  


Arbetskraftens Rörlighet

Från och med 2007 års nationella medarbetarstudie ställs också frågan kring synen på sin egen arbetsrörlighet, dvs. om respondenten skulle bli/är arbetslös och blir erbjuden jobb på annan ort, hur troligt är det att de flyttar. Under åren 2007 – 2009, erhölls följande huvudresultat.


klicka för större version

Skalan för omdöme går mellan 0 – 100. Ju högre värde, desto mer positiv är de svarande vad gäller sin rörlighet. Mätningen 2009 visar att rörligheten ligger på en högre nivå för de som är fast anställda än gruppen arbetslös samt ej fast anställd. Gruppen fast anställd ligger på samma nivå som 2008 medans gruppen arbetslös samt ej fast anställd har blivit mindre rörlig.

Synen har varierat en hel del under de tre åren vilket framgår av nedanstående diagram.

Rörligheten SKI 2007 – 2009


Status

2007

2008

2009

Fast Anställd

30,2

27,4

27,6

Arbetslös samt Ej Fast Anställd

24,6

27,3

25,3

Bedömningen av arbetsrörlighet varierar mellan olika grupper. Nedan presenteras en uppdelning på region, födelseland, män och kvinnor samt ålder.

 


Övre Norrland, Östra Mellansverige och Mellersta Norrland är man mest positiv till att flytta medan man vid arbetslöshet i Sydsverige och Stockholm är mer negativ. Det finns också noterbara skillnader från 2008 där Mellersta Norrland står för den största positiva ökningen. Samtliga regioner har blivit mer positiva till att flytta förutom regionerna Sydsverige och Stockholm där nivån har minskat.


klicka för större version

Nedan presenteras resultaten uppdelat på födelseland och här finns en markant skillnad mellan utrikes och inrikesfödda. Utrikesfödda är betydligt mer positiva till att flytta än inrikesfödda. Skillnaden är större än 10 enheter.


klicka för större version

Männen är mer positiva att flytta på sig jämfört med kvinnor.


klicka för större version

Det finns skillnader mellan åldersgrupper där de yngre (-30) är mer rörliga när det gäller arbetet och den har dessutom ökat sen 2008.


klicka för större version

Det kan också noteras skillnader när det gäller utbildning. Här är bland annat tendensen att personer med en högre utbildningsnivå är mer positiva till sin egen arbetsrörlighet.

 

Svenskt Kvalitetsindex – ett analyssystem i samhällets tjänst

Övergripande resultat görs allmänt tillgängliga för jämförelser såväl inom Sverige som på den internationella arenan. Dessa redovisas bl.a. på SKI:s hemsida (www.kvalitetsindex.se). Detaljresultat tas fram branschvis (bl.a. i form av standardiserade branschrapporter) och görs tillgängliga för företag inom respektive bransch. Utöver mera standardmässiga branschredovisningar finns också möjlighet att utnyttja den omfattande mikrodatabasen för mera skräddarsydda analyser och sammanställningar. Verksamheten bedrivs utan vinstmål och syftar till att stödja svenskt näringsliv och samhällsorgan. Inom ramen för SKI studeras tre värdeskapande aspekter som inte direkt kommer fram i balansräkningen, nämligen de externa kundernas värdering av företaget, liksom de anställdas och samhället i stort.

 

Kunden i centrum

Stärkande av svensk konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och sysselsättning utgör centrala mål för den ekonomiska politiken. Hög kvalitet i produktion och distribution är nödvändig för att uppnå långsiktiga konkurrensfördelar. Det är därför särskilt viktigt att beakta kvaliteten såsom kunder på marknaden upplever den. För detta behövs i sin tur kunskap om kundupplevd kvalitet baserad på regelbundna och oberoende mätningar. Det är därför som Svenskt Kvalitetsindex lanserats.
Svenskt Kvalitetsindex är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. Uppgifterna är väsentliga för såväl enskilda företag (t.ex. vid jämförelser med andra leverantörer; benchmarking och för att prioritera kvalitetsåtgärder) och placerare, som på bransch- och samhällsnivå. De spelar också roll som rådgivande betygsättning för enskilda kunders framtida beslut. De ger ny och kompletterande information om konkurrenskraft, kundlojalitet, framtida företagsvärde liksom avseende olika användares upplevda välfärd, samband mellan produktivitet och kvalitet samt importkonkurrensen. Jämfört med flertalet traditionella nyckeltal är Svenskt Kvalitetsindex starkt framtidsinriktat och ger därmed signaler om åt vilket håll konkurrenskraft och lönsamhet kan förväntas utvecklas.
För varje bransch tas ett samlat index fram, baserat på de faktiska kundernas bedömning att sin respektive leverantörs kvalitet, service och prisvärdhet. Branschindex erhålls från de företagsspecifika indexen genom att väga ihop med respektive marknadsandel. Internationella erfarenheter visar att sådan information spelar en allt viktigare roll för ekonomisk politik, konkurrensstudier, finansiella överväganden och även för enskilda konsument-/kundbeslut.
Det europeiska och internationella samarbetet avseende kundstudier görs inom ramen för EPSI Rating (Extended Performance Satisfaction Index). Kontakt angående detta kan också tas via SKI kansliet.

Ytterligare information kan erhållas frånSKI-kansliet:
tel. 070-151 75 98 (Johan Parmler) eller Helene Söderberg (070-392 03 53)
eller tel. 08-31 53 00 (SKI-kansliet)
E-mail: Johan.Parmler@kvalitetsindex.se och helene.soderberg@kvalitetsindex.se
Webbplats: www.kvalitetsindex.se